I helgen tog vi oss i kragen och bestämde oss för vagn och babyskydd. Ett babyskydd har vi redan sedan innan då min brors lilla Eljakim växer ur sitt precis. Sedan hade babyproffsen kampanj nu att beställde man en vagn så fick man ett babyskydd på köpet. Vi hade ju tänkt köpa vagn begagnad men den vagnen vi har beställt finns det nästan inga av och de som finns är neröver i landet och inte så mkt billigare heller. Vi fick helt enkelt räkna lite på vad vi skulle tjäna på att fara ner och köpa en med tanke på ett extra babyskydd, bensin och tidsåtgång. I slutänden blev det inte så mkt pengar vi skulle tjäna på att fara ner och köpa en sådan här vagn. Tanken att sedan sitta i bil i 10h tur och retur kanske till sthlm för mig är inte så lockande kan jag väl påstå. Jag har redan nu stora problem med andningen när jag åker mellan Alnö och stan :( Det blev iaf en Baby Jogger City Select då jag inte är så förtjust i de tvillingvagnar som är på bredden. De är både otymplig at köra de flesta och sjukt tunga. Jag menar jag ska ju kunna lyfta in den i bakluckan själv om det ska vara ngn mening. Baby Joggern känns sjukt smidig även om det stora minuset är att man inte kommer att se båda barnen samtidigt. Men men man kan inte få allt. Vagnen har iaf 18 olika kombinationer och kan även användas som singelvagn om man bara ska ta med sig ett barn. Varje sits pallar 20kg oxå så till och med Axel skulle kunna sitta i en sittdel. Vi har ju haft en Baby Jogger City Mini till Axel som vi är sjukt nöjda med så jag hoppas att vi kommer att vara lika nöjda nu.

Nu har vattenkopporna kommit på besök i vårt hus, lilleman är helt full av ilskna, röda, kliande blåsor. Himla tur att både jag och M har haft vattenkoppor innan. Är ju rätt skönt att han får de nu även om det aldrig känns som om VAB kommer lägligt. M jobbar sina sista två veckor innan han byter tjänst och har en hel del att avsluta och jag blev sjukskriven 50% igår när jag hade ultraljud och läkarundersökning. Har ju känt att 100% jobb och resten av de vanliga ekorrhjulet inte riktigt rimmar med min kropp just nu. Jag är ju rejällt stor och har en del besvär med sammandragningar och fogar. Är oxå sjukt trött så tanken är att jag ska jobba förmiddag och sedan kunna fara hem och vila innan det är hämtning på dagis. Hoppas att de ska funka ngr veckor till innan jag går hem på heltid. Kan vara bra och vila lite innan småpojkarna kommer, lär ju inte bli så mkt vila sen ;)

De sköter iaf sig exemplariskt, ca 1400g styck och de ligger 3% och 9% över normalkurvan. Så inga små pojkar här inte och moderkakan verkar utan problem kunna försörja dem båda än så länge. Läkaren sa till och med när jag var där att hon nog aldrig sett en sådan bra tillväxtkurva på tvillingar som delar moderkaka ngn gång :D Skönt!

V 29 denna vecka :)

Både min kära sambo och vårt lillhjärta har hunnit fylla år i veckan. Axel fyllde i tisdags 3år, tänk va tiden går fort. Tyckte nyss vi var där på BB samtidigt som jag tycker att du alltid funnits hos oss. I tisdags firade vi bara familjen med lite paket och ngr bakelser. Jag har haft en riktigt pissig vecka gällande min kropp så i tisdags var jag tvungen att lägga mig vid 20 pga av sammandragningar och ont i bäcken och rygg. Inte så kul när man inte ens orkar leka med sin egen son på hans födelsedag :( Måste verkligen ta ett samtal med läkaren på onsdag då de är dags för nytt besök på specialistmödravården. Kankse 50% skulle funka, att jobba förmiddag, hem o vila och sedan kunna hämta Axel på dagis och orka vara igång en liten stund kvällstid. De är oerhört frustrerande att inte kunna leva som man är van, känner mig verkligen handikappad. Iof ska jag inte klaga, jag har klarat mig länge ändå med att jobba 100% då jag går in i v 29 i morgon. Läser man i forum eller hör med bekanta som varit gravid med tvillingar blir det ofta sjukskrivning och då ibland så tidigt som innan v 25. Ofta pga av mkt sammandragningar och eftersom man inte vill riskera för tidig förlossning brukar det vara bäst att sjukskriva. Jag har även hunnit med ett barnmorske besök denna vecka. Allt såg bra ut med blodtryck och urin och magen mäter sf 36-37 vilket innebär att jag skulle vara i v 36-37 om jag hade varit gravid med en bebis. Ja ni kan ju tänka er hur jag kommer att se ut när jag verkligen är i den veckan :/ Måtte jag inte behöva gå så mkt längre än till v 36-37. Genomsnittsgraviditeten för enäggstvillingar som delar moderkaka är tydligen vecka 35 men flera går ju tiden ut oxå vilket är 40 veckor. Fick även lyssna på hjärtljuden och tv1 låg på 136 slag per minut medan tv2 hade 148 slag per minut. Ska bli kul att se vad de väger på onsdag, känns att de växer så de knakar.

Ultraljud igen och tvillingarna väger nästan exakt lika mkt och är lika stora, ca 980g styck. De är himla skönt att få dem kollade varannan vecka för att se så att allt är okej. Idag mättes även flödet i navelsträngen till dem båda för att se så ingen har bättre tillgång till "kylskåpet" som de uttrycker sig. Även de såg bra bra ut. Tvåan har dock vänt sig till sittande igen medan ettan ligger som den hela tiden har gjort med huvudet nedåt och de är huvudsaken. Vi hoppas att han ligger kvar så nu och inte får för sig att ändra läge.

Annars mår jag okej, har inte lika mkt ont i ryggen nu när jag verkligen försöker tänka på hur jag lyfter och böjer mig. Jag är iof väldigt trött på eftermiddagarna och mår som allra bäst om jag kan ta mig en liten tupplur som jag har möjlighet till på helgerna.

Shoppade lite på POPs rea idag, 2 st fleeceoveraller... så söta!

och det är bara ngr dagar kvar av 2011. Vi jobbar både jag och M i mellandagarna och Axel är hos farmor och farfar.

Julen tillbringades hemma hos oss med 18 vuxna och 4 barn. Vi hade knytis men det innebar ändå rätt mkt jobb för vår del, lite mer än som var bra för min lilla kropp. Så på julafton fick jag lägga mig en stund för jag hade så himla ont i ryggen och magen och på juldagen fick jag migränliknande huvudvärk med flimmer framför ögonen. Så idag har jag varit och kollat mitt blodtryck, urin och blodvärde för att vara på den säkra sidan. Allt såg bra ut men barnmorskan tyckte än en gång att jag ska fundera över hur mkt jag ska jobba framöver. Det kommer ju inte bli lättare direkt :( Känner mig riktigt tung och otymplig redan, sover lite sämre på nätterna vilket gör att jag blir så ofattbart trött på eftermiddagen på jobbet. Det verkar vara bra med småkottarna iaf, de växer som de ska enligt det senaste ultraljudet förra måndagen. De vägde då ca 700g var och hade bra med fostervatten båda två. Nu hade även nummer 2 vänt sig med huvudet neråt så just nu ligger båda så vilket är bra för att ev slippa ett kejsarsnitt. Ju längre tiden går desto mindre chans att de kan vända tillbaka nu när det börjar bli riktigt trångt för båda. Det är dock väldigt obekvämt för mig att ha 4 små fötter som sparkar uppåt så gott som hela dagarna och nätterna för den delen. Idag hade jag iaf bestämt mig för att köpa första plaggen så jag var på Kappahl och köpte ett brunt och ett grått set från Newbie.

 

Vad har hänt på Axelfronten då :)

 

Jo jättemkt! För ca en månad sedan nu slutade vår stora kille helt med blöjor. Tvärslutade både dagtid och nattetid och vi har inte haft en enda olycka hemma ännu. På dagis har de varit ngt enstaka missöde men de har ju inte samma möjlighet att ligga på och fråga om han behöver gå på toa så de är förståligt. Mkt satt nog helt enkelt i huvudet på honom, han hade helt enkelt bestämt sig för att både toan och pottan var livsfarlig så varje gång vi försökt så har han tvärvägrat. Eftersom vi inte velat pressa honom så har vi låtit de vara men så började han att hålla sig både på dagis och hemma. Vissa dagar hade han inte kissat på hela dagen trots att han hade blöja. Ju längre han höll sig desto jobbigare blev de och det verkade precis som han hade ont när han skulle kissa. Så vi fick helt enkelt tvinga honom att kissa då vi visste att han var kissnödig. Eftersom han inte kissat nattetid sedan han var bebis och vi hade ett flertal olyckor då han kissade igenom blöjan på förmiddagen började vi med att tvinga honom att kissa när han klev upp. De var verkligen inte roligt men det tog ca 2 dagar sedan släppte spärren och han började uppskatta att gå på pottan/toan. Vi gjorde de till en tävlig om vem som skulle hinna först, han eller vi med att kissa. Och vips så gick de att få honom att kissa egentligen närsom. Nu säger han till när han behöver gå men vi frågar fortfarande med jämna mellanrum. Känns iaf superskönt att det går så bra nu och att chansen är stor att vi slipper ha 3 blöjbarn när småkottarna kommer :)

 

Nya dagiset går oxå över förväntan. Axel verkar trivas jättebra och personalen är jättegullig. Axel är ju yngst men de äldre barnen verkar vara jättesnälla med honom. Han har ju slutat sova på dagen på dagis och de har gått bra. Han har slocknat på soffan eller i knät på ngn i personalen ngr minuter vissa dagar men annars har han varit på bra humör enl personalen. De är överaskade över att han lärt sig alla nya rutiner så snabbt och att han är så duktig på att prata vilket är kul att höra. Han var så gullig när jag hämtade honom andra dagen han varit själv på dagis. Då säger han när vi är på väg mot bilen:

 

- Mamma, ja har haft de bra här på dagis.

 

Men söta unge!! Jag hade inte frågat honom innan men vi frågar ju ofta om han har haft de bra på dagis när vi hämtar honom. Kändes iaf väldigt skönt att höra för mig som mamma :)

Är väldigt annorlunda än att vara gravid med en. I o för sig var jag väldigt skonad mot de de mesta när det gäller graviditetskrämpor när jag var gravid med Axel. Kunde ju dona på som vanligt nästan fram till att de bara var ngn vecka kvar. Har aldrig känt hur de känns att ha foglossning, knappt halsbränna eller sammandragningar för den delen. Denna gång har jag alltihop och gärna samtidigt :( De drar och sliter i huden eftersom magen växer dubbelt så snabbt och även om jag inte är jättestor ännu så är magen så kompakt. Finns lixom ingen yta att förflytta sig på för bebisarna vilket även innebär att jag redan har problem med att sätta på mig skorna, kan inte sitta så länge utan att få problem med andning och kan absolut inte ligga på ryggen då får jag inget syre alls känns de som. Undra var detta ska sluta?

Ja då har man fyllt 30 år då :) Känns inte så hemskt faktiskt, känner mig fortfarande ung så att säga :D I fredags då jag verkligen fyllde firade jag inte så värst mkt. Axels dagis hade utbildningsdag så jag och Axel passade på att besöka hans nya dagis Rönnbacken. Gick väl sådär, Axel var på dåligt humör och ville att jag skulle bära honom hela tiden. Blev antagligen lite för mkt nytt på engång. Hoppas på bättre humör nästa måndag när de är dags för inskolning. På kvällskvisten blev jag iaf firad av M och Axel. Fick en present jag väldigt gärna velat ha... en Kitchen Aid :D

 

Nu blire baka av!!!

 

I lördags blev de mest fix inför dagen då hela min släkt varit på besök. Kl 08 var vi och lämnade Axel hos min mamma som skulle baka pepparkakor med sin kusin Wilhma. Min svärmor och svärfar kom strax efter och hjälpte till med både matlagning och sätta upp julstjärnor i våra 5m höga fönster. De var ju ett äventyr i sig :) Men nu sitter de där å de blev superfint.


Idag då har jag haft besök av hela tjocka släkten och ngr av mina vänner. Jag bjöd på lite buffé och tårta till efterätt. Fick mest pengar men även ett presentkort på taktil massage, blommor och en jättefin stor lyckta att ha på bron eller i entrén. Jag hade till sommaren tänkt att köpa mig en cykel därav pengar :)

Lite senare dök även min kusin med familj upp och hon hade gjort en jättefin dörrkrans som jag ska sätta upp på ytterdörren. Länk till hennes företag och bild på kransen har ni här http://lillapyntet.se/blogg/

Nu har vi äntligen fått undan all disk och lyckats satt oss i soffan en stund. Känns som om sängen lockar ganska kraftigt just nu, är helt slut i kropp, fötter, rygg osv....

I måndags var de dags igen, nytt ultraljud och läkarundersökning. Kändes betydligt bättre denna gång när man kunde koncentrera sig på vad som verkligen fanns på skärmen. Det är ju verkligen jätteroligt att få denna möjlighet att få se sina barn varannan vecka ända fram till förlossning. De var bara bra med små pojkarna, de var exakt lika stora och de har växt som de ska sedan förra gången. Åh de känns, de sliter och drar i magen och jag tycker jag märker skillnad för varje dag som går. Inte bara att jag blir större utan jag märker tydligt att jag kan inte stöka på som vanligt utan att få sammandragningar och ont både här o där. Det är rätt påfrestande när man är van att kunna pyssla på som man vill (hade ju inga problem med graviditeten med Axel). Har ju även rätt mkt framför oss nu med mitt 30års kalas närmast på söndag med lite buffé å så. Jag har en stor släkt kan jag väl säga så det blir en hel del mat som ska lagas :)

Vi trodde ju även att vi skulle få vår glasskiva till köket idag. Vi har ju varit utan stänkskydd och fläkt i 5 veckor nu så det har blivit lite begränsat med matlagningen. Men när de verkligen kommer visar det sig att de mätt fel. Vi har inte fått ngt besked ännu hur de ska lösa detta men jag är kraftigt less.... har ingen lust att vänta i 5 veckor till. Vi ska ju fira jul här hemma i år :( Ställer ju även till de inför helgen med all mat som ska lagas.... blä!

Hade även utvecklingssamtal för Axel i går. Det gick jätebra, det är så roligt att få höra hur dagis uppfattar honom. Kortfattat kan man väl säga att:

- Han har ett väl utvecklat språk och kan återberätta på ett sån sätt som man inte borde kunna i hans ålder
- Han har ett bra minne och kommer ihåg händelser som hänt för länge sedan och var saker ligger som inte använts på länge
- Vi har en väldigt bestämd liten son, har lite svårt att vänta på sin tur och dela med sig av leksaker
- Lite avvaktande vid nya saker, observerar gärna länge innan han testar
- Tycker om att leka med bilar och att bygga med klossar, gärna stora hus med tak osv... Undrar om de har att göra med vårt bygge av hus :)

Och mkt mkt mer.... :) Mammas och pappas stora kille!

Japp så äre!

I måndags fick jag min livs största chock.... De var inte bara en bebis utan två i min mage. Jag hade ju tyckt att de känts lite konstigt att jag blivit så stor snabbt, att jag mått dåligt med sammandragningar redan osv. Hade en lite konstig känsla i magen på morgonen i måndags när vi for till jobbet. Min sista tanke när vi backade ut från vår gård var att när vi kommer tillbaka i kväll kommer nått att vara väldigt annorlunda. I och för sig hade jag mer en olustig känsla att ngt eventuellt skulle vara fel på bebisen eller de allra värsta scenariot, att bebisen dött i magen.

När vi sitter i väntrummet ökar känslan och jag blir nästan kallsvettig, M är dock lugn som en filbunke.... då i af :D När vi kommer in i undersökningsrummet uppmärksammar jag att det är samma kvinna som gjorde ultraljudet på Axel. Det är även med en läkarstuderande i rummet. Precis som förra gången säger hon att hon kommer att vara tyst en liten stund först för att kolla läget. Hon blir inte tyst så länge utan utbrister nästan på en gång att det är två!

- Två!!! Neeej! Utbrister M

*haha*

Åh jag tänker, nej detta händer inte.... De vi har skämtat om händer verkligen. Vi som bara skulle ha två barn. Tusen tankar snurrar i huvudet, mest praktiska såklart. Vi som byggt hus efter två barn (vi har iof 4 sovrum men ändå), vi som inte behövde byta bil, hur ska vi ha tid för Axel och två små, hur ska alla tre få tillräckligt med uppmärksamhet?? osv osv... Skitbanala saker men som i detta läge inte går att styra över. Det är så att man skäms lite i efterhand. Det finns massor av par som inte kan få barn och här sitter vi och beklagar oss för att vi ska få två... samtidigt.

Ultraljudet tog ca 1h och stora delar kommer jag inte ens ihåg.. men ngr bitar blev iaf tydliga. Till 99% är det enäggstvillingar eftersom de delar moderkaka och har knappt ngn skiljeväg mellan sig. Detta är lite mer riskfyllt än om det hade haft var sin moderkaka. Tvillingarna kan nämligen utveckla TTTS som är en sorts blodtransfusionssjukdom. Det innebär kort att blodet från moderkakan blir orättvist fördelat till de båda tvillingarna. Det kan även hända att ena tvillingen får mer näring än den andra och att de då skiljer sig markant i storlek. Vi kommer därför att ha täta ultraljudskontroller varannan vecka till en början och även extra besök hos barnmorskan. Vi fick även veta att det är två små pojkar där inne. Kändes viktigare denna gång att ta reda på vad de var för att iaf kunna förbereda lite. Läget just nu var iaf jättebra, de var nästan exakt lika stora så det kändes ju bra. Nytt ultraljud och läkarundersökning nästa måndag 21 nov för ny koll.

Måndagen blandades utav olika känslor, både jag o M grät och skrattade om vart annat. Mkt av de ledsamma kretsade kring hur det ska bli för Axel, hur vi skall kunna tillgodose hans behov. Hur ska man hinna med sig själv och varann? Men men vi är ju inte de första som får tvillingar så det är såklart de löser sig. De blir som man gör de, som man säger! Två till synes helt friska pojkar har valt att komma till oss. Enäggstvillingar är ju inte heller ärftligt utan det är ett ägg och en spermie där ägget sedan valt att dela på sig. Ren slump alltså, vilket gör de lite unikt <3

Vi har flyttat in i huset och har bott här i 2 veckor. Det känns alldeles underbart även om de är lite smått kaos just nu :D Vi saknar fortfarande glasskivan i köket vilket gör att fläkten inte har kunnat sättas upp. Detta leder såklart till lite begränsat utbud av maträtter man kan laga för att inte vara rädd att stänka ner tapeten. Hoppas att glaset kommer till veckan så att vi kan börja leva på riktigt här. Det kommer bilder från huset så snart vi har ett riktigt internet. Just nu surfar jag lite via 3G stickan jag har via jobbet annars blire mest mobilsurf.

Magen den växer som bara den, känner mig mkt större än sist och har lite mer krämpor. De drar och sliter i magen och jag har gått med en envis huvudvärk till och från i snart en månad. I torsdags när jag var hemma och vabbade Axel eskalerade huvudvärken och jag blev tvungen att ringa hem M för jag trodde jag skulle gå under av värken. Ringde VC som tyckte jag skulle komma in på primärvårdsjouren för att kolla bla blodtryck. Å så blev de, bra blodtryck men lite bakterier i urinen som de fick skicka för odling. De skulle återkomma om detta men de trodde inte att de var nå allvarligt. För att utesluta en hjärnblödning fick jag däremot göra en del nervtester, vilket inte heller visade nått konstigt *pust* Fick dock ordinerat total vila, inge jobb, inge träning inte ens vabb av min egen son :) Så fredagen tillbringade jag i soffan medan Axel fick husera hos farmor. Idag har jag oxå passat på att sova och vila så mkt jag bara kunnat. Har fortfarande huvudvärk men i mkt lindrigare form så jag hoppas de släpper snart.

Tycker jag börjar känna lite sparkar nu och ngn som buffar och stökar där inne vilket är väldigt mysigt. Vi har ju inte haft ngr kontroller alls förutom inskrivningen så de är inte förrän på måndag då de är dags för ultraljud som vi får se vad de är som döljer sig därinne. Längtar jättemkt samtidigt som jag är väldigt nervös, är så rädd att de ska vara nått som är galet med bebisen :( Får se om vi kollar vad de är för en filur därinne. Sist ville inte M veta så jag fick inte ta reda på vad de var men denna gång har han sagt att jag får bestämma. Vi får se, jag har inte bestämt mig ännu och lär inte göra de förrän då vi är där. Den lilla/lille kanske bestämmer sig för att göra de svårt för oss och man vet ju aldrig med de som gör ultraljudet heller om de vill berätta.

I helgen har vi som sagt varit i Åre på Copperhill Mountain Lodge med Johan och Linda. En present från Myresjöhus för att vi bygger hus med dom, TACK för de! :D

De var iaf ett sjukt fint hotell med superbra personal och jättebra mat. Vi har varit jättenöjda från att vi steg in i receptionen till vi checkade ut i morse. Att Åre visade sig från sin bästa sida gjorde ju inte saken sämre.... utsikten från hotellet var gudomlig. Vi har alltså bara tagit de lugnt i helgen, ätit, vilat och varit på spa. Tack för i helgen vänner!

 

Nu närmar sig flytten med stormsteg, 25 dagar kvar till slutbesiktning.... vi vill bara härifrån nu :/

Mm så äre, vi kommer att bli fyra i vår lilla familj i slutet av mars 2012 :) De första tiden har väl inte varit ngn drömstart kan jag väl säga utan har inneburit sjukt illamående och trötthet. Har inte varit ngn rolig mamma eller sambo kan jag väl säga. Men jag tycker de känns lite bättre nu så jag hoppas att de från och med nu bara blir bättre :) Hoppas på att graviditeten även ska medföra lite blogglust. Har varit jättekul att kunna gå tillbaka och läsa när Axel låg i magen och när han var liten och hoppas att jag ska kunna skriva lika mkt nu.

Skönt med fredag i morgon och på lördag morgon sticker vi tillsammans med Linda och Johan till Copperhill i Åre för övernattning, god mat och spa. *Nice*

Nu blire dusch och sängen :)

I natt hade vi ingen rolig natt vill jag lova. Redan när han somnat började han slänga fram och tillbaka mellan oss i sängen och grät om vartannat.  Sedan fortsatte de så hela natten 2 gånger i timmen ungefär gallskrek han rakt ut. Han hade ändå varit rätt pigg på dagen men just när han låg ner verkade de bli värre. När det äntligen blev morgon mådde jag verkligen illa av trötthet. Trodde knappt jag skulle ta mig till jobbet. Men jag släpade mig dit och ringde samtidigt vårdcentralen när de öppnade. Vi fick tid 10.45 samma dag för de misstänkte öroninflammation. Axel var så trött på förmiddagen eftersom han inte sovit ngt så han bara grinade hela tiden. M fick därför ta bilen och köra runt för att han eventuellt skulle kunna somna sittande. Gick inge vidare :/ Han hade sedan gallskrikigt 20 min inne på vårdcentralen innan de fick komma in och kunde konstatera att han hade en öroninflamation. Jag möte därför upp M på stan och tog med mig Axel på apoteket för att ta ut receptet medan M fick gå och köpa sig lite frukost som han inte kunnat äta innan.

Eftermiddagen har varit sådär, Axel har varit rätt trött och loj vilket är förståeligt. M slängde sig i sängen nån timme för att orka med en DJ spelning i Övik i natt. Stackarn, låg bilfärd och nattjobb och sedan bil hem igen. För mig blir det nog en kort kväll, trött som få och rädd att natten kommer bli som gårdagen. I natt är jag dessutom själv fram till fyra någon gång i morgon bitti :( Ska se klart So You Think You Can Dance och sedan blire sängen.....

Tycker de har varit lite väl mkt sjukdom nu ett tag... Axel är inne på sin 4:e dag med feber och idag var de min tur att vabba. Sjukt stressande att vabba när man känner att man har mkt som helst på jobbet och inte kan göra ngt åt de. Kollade av min mail på eftermiddagen och konstaterade att jag fått in ca 40 mail på en dag som måste åtgärdas *kul*. I morgon måste jag jobba igen så M får ta vabb. Sedan sticker M på spelning i Övik så Axel och jag får hänga själva.

I helgen är de dop för lilla Lova och så ska jag försöka hinna med lite shopping, behöver lite nya höstkläder :)

Nu är Axel sjuk med feber så M har vabbat idag medan jag har fått jobba. Har så mkt att ta igen efter förra veckan så de fick bli så denna gång. Jag och Axel har varit själv i kväll då pappan har fått gå in och jobba ngr timmar. Det märks att han är hängig, ena stunden helt sjövild och andra nappen/tiger framför tvn.

Vi har även hunnit med en vända till huset för fler frågor och funderingar med vår elektriker. Men de är uppskattat att de är måna om att de blir rätt. Vi såg då även att målarna hade hunnit börja spackla på övervåningen så de dröjer nog inte allt för länge tills de börjar måla. Nu är det verkligen inte långt kvar tills vi får flytta. Ska bli så himla skönt, är sååå färdig med att bo i lägenhet.